Ränteläge beskriver om räntorna i ekonomin är höga, låga eller normala. Det bestäms främst av Riksbanken, som sätter en styrränta som påverkar vilka räntesatser bankerna erbjuder på lån och sparande. När Riksbanken höjer sin styrränta får du högre ränta på sparandet men också högre räntekostnader på lån. När den sänks blir det tvärtom.

För ett hushåll spelar ränteläget stor roll. Är ränteläget högt kostar lånen mer men sparandet ger bättre avkastning. Ett lågt ränteläge gör det billigare att låna men sparandet växer långsammare. Många människor följer Riksbankens beslut för att förstå om deras utgifter eller inkomster från ränta kommer att förändras.

Exempel: Om Riksbanken höjer styrräntan från 2 procent till 2,5 procent säger man att ränteläget har höjts. Din bolåneränta kan då stiga från 4 procent till cirka 4,5 procent.